Hur hinner man jobba egentligen!? Andra dagen på lovet har fyllts till bredden med viktiga aktiviteter, och inte en sekund har slösats bort. 

Dagen började med en långpromenad i skogen med alla tre fyrbentingar, och sedan var det klubben som gällde. Ayla fick sig ett lydnadspass, och Nike fick jobba på linjetag, stoppsignal och dirigeringar. Idag hade jag med mig kameran, och lite lekbilder fick vi till.

De har sina favvoleksaker, mina dårer  

Efter träningspassen åkte vi förbi hemma hos mor och far för att plocka upp Hertha. En uppfräschning inför julen väntade även henne, och det var behövligt! (Där har vi lite olika åsikter, Hertha och jag, dock...)  

Före....

...och efter...

Döm själva...    

I morgon väntar inhandling av sista-minuten-klappar tillsammans med syster, och sedan lill-julfirande med bror och brorsöner. Det är hektiskt att vara ledig...  

God jul alla! 

Första dagen på jullovet spenderades på allra bästa sättet! Först mötte jag upp Camilla på klubben för lite träning i dagsljus. Fokus ligger just nu på Ayla, eftersom Nike har ett träningsuppehåll. (Vi fuskar lite, och kör boosting på ff, men det är allt  )

Ayla fick ett pass med ff, skiften i olika positioner, rutan-träning, apportering och stanna kvar i sitt och ligg. I bakgrunden fanns en stor störning i form av en skogsmaskin som avverkade träd alldeles bredvid planen, men det påverkade inte den gula för fem öre. Ayla har aldrig varit särskilt störningskänslig, när vi jobbar har hon full fokus på mig. Jag tror att det är en blandning av hennes personlighet och att hon har fått vara med överallt sedan första dagen.

FF fungerar över lag bra. Under en liten tid har hon wobblat lite i position, troligen pga att hon har växt en del och inte riktigt haft koll på kroppen. Nu börjar hon bli rak igen, och håller sin position ganska bra. Halterna i svängarna är på gång. Vi har inte tränat dem så mycket, men just nu står spegeln i vardagsrummet så att jag kan ha full koll på att hon sitter rakt. 

Ordkontrollen för stå-sitt-ligg fungerar riktigt bra! Hon är lite avog mot att lägga sig snabbt i snön, men med tanke på att det bara är andra gången vi tränar i snön är jag ändå nöjd. Hennes bästa är ställandet, men även sättandet är snabbt och rent. Vi har så smått börjat lägga in dem under gång, och även där har det fungerat bra.

Rutan-träningen har gått till så att jag bara har skickat henne på raka skick, mot en punt där hennes belöning finns utlagd. I början har hon sett mig eller någon annan lägga ut belöningen, men vi har också gjort "blinda" skick, dvs då hon inte sett utlägget. Här är hon riktigt bra, springer rakt ut även då hon inte ser belöningen. Min enda fundering är att hon inte alltid tittar på rätt punkt innan jag skickar henne, men hon springer ändå alltid rätt. Jag måste fundera på hur jag ska bemöta det. Idag skickade jag henne genom en utställd ruta. Det måste jag nog göra en del, då hon gärna fokuserar på konerna. Det är bra i längden, för hon verkar ha koll på dem även på avstånd, men jag vill ju inte att hon ska ta en av dem som markör. Efter första skicket fokuserade hon dock på belöningsbollen, som låg ca en meter bakom rutan. 

Apporteringen är faktiskt vår lilla stötesten. Hon har jättefina gripanden, men sedan kommer tugget... Så vi jobbar mycket på att hålla appotrten hårt, annars snor jag den. När jag känner att hon verkligen håller den säkert fär hon en belöning. Det har blivit mycket bättre, så vi fortsätter så. Jag ska även jobba med dummiesarna på samma sätt. 

Att sitta och ligga kvar är inget problem för lilla A. Hon sitter och ligger stadigt, med totalt fokus på mig. Idag fick Camilla börja störa lite smått, och det gick bra. Jag måste dock börja gå med ryggen mot henne då jag lämnar henne, för det är fortfarande svårt.

En liten film på de två första delarna av vår träning blev det (på begäran, Johanna!), och här kommer den:

Efter träning tog vi en promenad, Camilla och jag, och hamnade mitt i en älgjakt! Jägarna var nog inte så glada att vi kom instolpandes där, men det verkade lite konstigt med jakt mitt i motionsspåret.... Tja, ingen kom till skada, alla hundar var kopplade, och vi gick lite fnissande vidare...  

Eftermiddagen spenderades sedan i hundsimmet, både Nike och Ayla fick sig ett pass i bassängen. Ayla äääälskar verkligen att simma där, och när vi väl var klara och nästa hund hoppat i, sprang hon pipande runt bassängen och försökte titta över kanten! Hon tyckte INTE att hon var klar!

Nu njuter vi av att inte behöva ställa klockan till i morgon bitti, och därför inte behöver fundera över när det är dags att krypa till kojs! I morgon blir det badning och klippning av Hertha, sedan ska granen kläs hos mor och far. Men innan allt det hinner vi nog med ett träningspass på klubben!    

Ha det gott!

Insåg när jag pluggade in kameran i datorn att det fanns bilder där på mig och Nike från rankingtävlingen i Smedjebacken! Det hade helt fallit ur mitt minne att Johanna frågat om hon fick använda min kamera!   Så, bättre sent än aldrig, här kommer lite bilder från Björnidet!

Koncentrerad matte och glad hund i ff

Konskick

I rutan (efter en liten omdirigering..)

Utlägg av vittringen

Man kan undra vad som rör sig i mitt huvud här...   

Tack Johanna för de fina bilderna! (För det var väl du?)

Fyller på dagens bildskörd med lite Ayla-bilder också. Liten börjar bli stor!

Dags att krypa till kojs. Två dagar kvar innan jullovet faller in, men i morgon är det i alla fall sovmorgon!

Ha det gott!

Dina har fått utstå det avskyvärda badet, med tillhörande föning och klippning, idag.   Förra gången rakade jag ner henne ganska ordentligt, både på kropp och ben, så den här gången gick det relativt snabbt och enkelt. Även Dina var, tro det eller ej, ganska samarbetsvillig! (Man måste ju jämföra med henne själv förstås...  ) Så nu är hon mjuk, len, ren och snygg inför jul!

Ligger tryggt i mattes famn medan schampot verkar.

Det finns ingen som kan se mer olycklig ut än Dina!

Luddskalle!

Äntligen färdig! Ganska söt faktiskt  

Ha det gott!   

Lotta Moll var på plats på mässan med sin kamera, och här är några av de bilder hon tog på mig och Nike.

En glad hund i ff   

Lotta Linusson antecknar flitigt...

Läggande i full fart!

Apporteringsglad   

Snabbt ut till vittringen!

Sättandet i Z:at.

Nike har full koll! (Kolla in pop-out-ögonen...)

En förväntansfull hund i hopp-apporteringen      

Nu väntar som sagt lite vila, men i februari är det tävlingsdags igen. Nästa rankingtävling är i Malmö i mars, och dit ska vi också!

Ha det gott!

Ord är överflödiga...

Årets sista tävling blev också vår största. Under många år har det varit ett stort mål för mig att tävla lydnad på mässan, och i år nådde vi det målet. Det kändes otroligt häftigt att vara en del av de ekipage som härbergerade bakom planen, peppade varandra och pratade lydnad in i minsta detalj! Hit vill jag komma igen! Tack till Julia och Ditte, som hjälpte till med slutbelöningar!  

Liksom förra helgen fick vi starta bland de sista eftersom Nike fortfarande löper. Efter samlingen åkte jag iväg och gick en långpromenad med alla hundar, och sedan skjutsade snälla syster in mig till mässan. Tyvärr glömde jag plånboken i bilen (minne som en guldfisk...), så stackars syster fick göra ytterligare en körning till mässan.. Tack snälla du!   

Prestationen på planen är jag riktigt nöjd med. Det finns MASSOR att jobba på, men varken miljön, underlaget eller den långa väntan verkar påverka Nike. De missar vi fick kommer även på en "vanlig" lydnadsplan. 

Så vad är jag nöjd med?

Sittande i grupp - fungerade som vanligt riktigt bra. Hon sitter stabilt, trycker tassarna i golvet och verkar inte störas av hundar eller människor runt omkring. (10)

Rutan - nollade vi visserligen, men det var mitt fel. Jag ställde henne lite tidigt och chansade på att hon var inne. En halv framtass utanför resulterade i en nolla, men okej konskick, bra fart och linje till rutan och bra inkallning gör mig trots allt nöjd. (0)

Inkallningen - Trots STOR störning av högtalaren lyssnade hon på min inkallning. Tyvärr stannade hon inte, men vi fick göra om pga tekniskt fel (högtalaren...), och då gick det bättre. Jag var nöjd med farten, ställandet och läggandet. Jag tror att hon blev lite osäker, så hon la sig igen innan ingången, vilket drog ner en hel del. (5)

App dir - fortsatt bra konskick (numera bättre än till rutans kon...) och bra båge till apporten. Det hala golvet överraskade lite vid gripandet, som blev slarvigt, men inget tugg idag! Hårdträningen där under veckan har gett resultat.   (8)

Fjärren - Hon hade fina skiften, med bra stabilitet. Sista skiftet, från sitt till ligg, blev det missförstånd i och hon ställde sig istället. Jag har lite överseende med det.... (7,5)

Vittringen - Bra fart ut, bra sortering, inget fummel som förra helgen, inget tugg. (9)

Z - Okej fotgående, korrekta och stabila skiften, bra upptag från läggandet. (9,5)

Hopp apport- Vågar hoppa och ta i trots underlaget. Slarvigt gripande på apporten även här dock. (9)

Vad var mindre bra?

Platsliggningen - Jag velar fortfarande angående om hon ska ha hakan i backen eller inte. Det gör momentet oklart även för henne. Dessutom har vi svårt med uppsättandet, här krävdes det ett antal dk:n... (5)

FF - Tränger, ligger långt fram, sätter sig ej på flertalet halter. (6,5)

Apporteringarna - Slarv med upptagen. Måste träna på hala underlag.

Konskicket till rutan - Har tappat explosivitet här. Behöver boosta upp skicket en del.

Nu ska vi ha ett litet träningsuppehåll fram till januari. Både Nike och jag behöver ett litet andrum för att smälta allt vi varit med om under året. Istället kommer vi ägna oss åt jaktträning och fys. Jag ska också skriva en träningsplan för hur vi dels ska förbättra det som inte känns bra, dels hur vi ska hålla kvar det som nu är stabilt. 

Vi kan se tillbaka på ett otroligt händelserikt och givande lydnadsår, och nu blickar vi fram mot ytterligare ett!

Sitter i soffan med ett leende på läpparna. Hela morgonen har varit så lugn och skön, utan några måsten eller tider att passa. Det har funnits mycket tid att reflektera över gårdagens rankingtävling och vår prestation. Jag är otroligt nöjd med Nike och hur hon hanterade hela situationen! Dagen blev riktigt lång, dels för att vi var på plats tidigt för att titta på talangerna som tävlade i klass 2 och 3, dels för att vi fick gå in sist i vår klass då Nike löper, så efter nästan tolv timmar var det tillslut dags för oss att äntra planen. Att ha så många fina vänner på plats underlättade väntan, och höll nervositeten i schack. Tack till Johanna och Julia, världens bästa! 

Trots all väntan var Nikes humör på topp (kattmat som belöning är grejen!!), och genom hela programmet visade hon glädje och arbetsvilja. Mitt huvudmål med tävlingen var just att ha en härlig känsla när vi var på planen, och det kan jag nog med stor säkerhet säga att vi båda hade! 

Jag hade några små delmål också, momentmässiga sådana. Bland annat har vi under hösten jobbat mycket med Nikes fart ut till dir app-konen. Vi har provat lite olika varianter, tänkt i vida banor, men har den senaste tiden hållt oss till en enda. Det har gått ordentligt framåt i träningen, men tävlingen igår fick bli det riktiga eldprovet för hur det skulle hålla i en lång kedja. Och jag kan inte vara annat än nöjd! Full fart ut till konen, snyggt och distingt ställande och sedan fin båge ut till apporten. Att det blev mycket tugg på vägen in spelar ingen som helst roll, det blir nästa utmaning!

Ett annat delmål var farten i inkallningen. Under tävling har vi haft svårt att få till en bra fart i momentet, och då blir även både ställandet och läggandet sämre. Ju snabbare hon springer, desto tydligare och snabbare stopp blir det. Vi har jobbat på samma sätt som med konfarten, och även här har det verkligen gett resultat på träning. Igår gjorde hon en snygg inkallning även på tävling! Hon rörde sig efter jag lämnat henne, vilket drog ner poängen ett snäpp, men just den detaljen har jag mörkat för mig själv, trots att jag vetat om den.   Dags att ta tag i det nu!   

Bilfärden hem blev lätt, trots regnet och mörkret, och när vi äntligen kunde krya ner under täcket sent igår kväll var det med värme i magen och glädje i hjärtat. I morse sov vi till nästan åtta, så jag tror att de fyrbenta också var lite möra. Lilla Ayla får följa med på alla våra äventyr, och är ganska erfaren vid det här laget.   

Nästa helg väntar ytterligare utmaningar, och delmål som ska uppnås. Sedan jag började med lydnadsträning har att tävla på Hundmässan i Stockholm varit en dröm, och om bara några dagar är vi där! Spännade ska det bli!

Min fina fina! Marie Linder har fotat.