lydnadshundar

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Jenny Eriksson - 28 februari 2012 18:34

Efter hundra försök och lika många nederlag ska jag nu ge träningsdagboken en ny chans. För att utvecklas MÅSTE jag verkligen ta mig i kragen och se till att skriva ner mina planer, dels de långsiktiga över året och månaderna, dels för varje vecka och enskilda träningspass. Heléne Lindström visade och förklarade hur hon hade gjort, och utifrån det började jag fundera över hur jag skulle kunna bygga upp den ultimata dagboken för mig. Resultatet blev en filofax, eftersom jag där kan utforma mycket själv, jag kan sätta in eller ta bort blad utifrån tycke och smak. Det finns många tillbehör att välja mellan, och flera som kan anpassas just till träningsupplägg. Efter mycket pysslande och fixande blev den klar igår kväll, och nu hoppas jag verkligen att den ska få följa med under en längre tid. (Hittills är nog rekordet för att föra anteckningar över träningen en vecka eller två...   ) Så här blev det:


             


Ha det gott!


Av Jenny Eriksson - 26 februari 2012 20:09

Även dagens tävling visade upp en stor del brister som verkligen måste tas tag i. Främst handlar det om inställning och attityd från den svartas sida, och jag tror att det kan komma att bli ett långt projekt att ägna mycket tid åt. Därör har jag bestämt mig för att revidera mina mål och planer för oss i år. Vi kommer inte att sikta på SM i år, dels för att vi inte är i närheten av att ha de poäng som behövs, men mest för att vi just nu inte platsar där. Visst kan jag ägna de kommande veckorna till att jaga poängen, och kanske till och med ta oss dit, men till vilken nytta? Om vi ska vara med på ett SM vill jag känna att vi kan vara med och slåss om de högre placeringarna, och jag vill känna en trygghet i vårt samarbete på planen, vilket saknas i detta nu. Målet för i år blir istället att jobba in en bra grund i tävlingsattityden, så att vi får en hållbar helhet där jag kan räkna med att vi vill samma sak när vi går in på planen, jag och min fina Nike. Det kommer att ta sin tid, men det får lov att vara så. Jag har redan börjat planera hur den här träningen ska utformas, men än så länge är det bara skisseringar. Jag återkommer med mer detaljerad information. Det här betyder att jag också avstår rankingtävlingen i Malmö. Känns inte så kul att åka dit och visa upp en trist inställning.


För Dinas del fortsätter freestyleträningen. Hon är en riktig pärla när det kommer til att lära sig olika konster, och hon älskar verkligen den här träningsformen! Nästa vecka är sista gången på vår nybörjarkurs, men jag har anmält oss till fortsättningen. Det är så kul att se Dinas glöd och vilja komma till sin rätt så här  . Under kvällens pass filmade jag lite av det vi hittills lärt oss. Det kanske inte verkar som så mycket, men för att bara ha tränat ett par veckor är jag ganska stolt över det vi lyckats prestera.




Helgen har annars ägnats åt trevligheter som restaurangbesök tillsammans med familjen följt av succemusikalen Spamalot på Oscars. Väl värd att se kan jag lova!


Tyvärr har det blivit minimalt med träning den här veckan pga det otroligt hala underlag som väderleken just nu gett oss, men några bra pass har vi ändå fått till. I morgon ska jag åka och kolla status på några möjliga träningsplatser. Sportlovet inleds i morgon, och jag hoppas kunna ägna en stor del av det åt just hundträning!


Avslutar med några bilder på de finaste varelser som finns på denna jord   Håll till godo!


           

      

Av Jenny Eriksson - 13 februari 2012 21:42

Efter en riktigt kass insats på tävlingen i söndags funderade jag en hel del över hur vi ska komma tillrätta med våra problem. Nike gör allt hon ska, men med halva hjärnan inriktad på något annat. Hon kan således alla moment, viss detaljslipning behövs så klart, men det blir sällan några större misstag. Däremot är engagemanget inte helt 100, hon hinner med att registrera både det ena och det andra inrtycket, tycker i alla fall hon själv. Resultatet blir en hel del dk:n, sega sättanden i ff, missförstånd i z:at och fjärren t ex.


Tillsammans med bästa Johanna, vårt stora stöd, vände och bände jag på vårt framtida upplägg på träningar, och vi kom fram till en del kloka saker. Bland annat behöver jag jobba mycket mer på länkningar, och där även belöna upp mellan momenten. Jag ska också försöka överraska henne med belöningar, visa henne att de kan komma när som helst så länge hon jobbar på. Det betyder att jag måste vara konsekvent i att bryta när fokuset och koncentrationen brister. 


Väl hemma på kammaren funderade jag än mer, och jag bestämde att matbelöningen hon får som slutbelöning, det som får hennes ögon att ploppa ut, även ska få fungera som mindre belöning mitt i en träning. Den ska också snos av mig när jag så anser behövas. Idag testade jag detta, och det fungerade galant! Eftersom vi har jobbat så här tidigare tog det inte många gånger av stöld innan Nike fattade galoppen, och sedan jobbade hon frenetiskt för att faktiskt förtjäna sin belöning. Och hon blev rikligt belönad, vid inte mindre än fyra tillfällen fick hon springa till sin slutbelöning för att frossa! (Att hon fick lika mycket mat som tidigare, uppdelat på flera portioner behöver hon inte få veta...) Nu ska jag fortsätta så här, och som Nina med Ember skrev, jag ska lära mig gilla långa länkningar på samma sätt som jag lärt mig dricka kaffe och uppskatta oliver! Så klokt skrivet av Nina!


Ayla får också jobba med länkningar, och idag kunde vi sätta ihop tre moment utan frustration! Jag tror att länkning kommer att falla i god jord hos den gula, bara hon förstår vad som förväntas av henne. Igår tränade vi lite på tävlingsplatsen medan vi väntade på resultatet, och att gulia inte är störningskänslig är i alla fall ett som är säkert. Träd som fälldes, hästar som passerade och andra hundar som skällde påverkade henne inte en milimeter. Jag måste verkligen se till att förvalta det på rätt sätt. Som tur är har vi lite träningar inbokade på olika ställen den närmsta tiden.


Idag har Nike fått dra kedja igen. Jag har inte låtit henne göra det på ett tag eftersom hon har dragit mig på promenader, och det tycker jag har fungerat bra. Men den senaste tiden har jag tittat på Nikes kroppshållning på dessa promenader, och jag inser att hon går snett. Eftersom det är samma snedhet i ff kanske de har med varandra att göra är min tanke. Så jag har beslutat att återgå till kedjedrag ett par gånger per vecka istället. Kanske kan det ge resultat.


I morgon blir det träning med Camilla igen  


Ha det gott! 

Av Jenny Eriksson - 5 februari 2012 19:23

Idag skulle Nike och jag har tävlat, om allt gått som planerat. Men p g a så många anmälningar blev det lottning om platserna, och vi förlorade. Vi hamnade på sjunde reservplats, så jag tackade nej helt enkelt. I fredags visade det sig att vi faktiskt inte haft sådan otur, tävlingen blev inställd p g a kylan. Hade vi inte blivit bortlottade, och varit inställda på tävling, hade jag blivit riktigt besviken. Som det kan bli!


Helgen har verkligen visat sig från sin kalla sida! Köldkramp och frusna tassar har gjort träning svårt, men igår kväll trotsade vi kylan och åkte till ridhuset trots allt. Vi var ovanligt många där, men effektiviteten var hög, och vi hann mycket på kort tid.


Både Nike och Ayla fick lite länkningsträning. De är så olika, de där två! Medan Nike inte har några betänkligheter kring länkning, hon går snarare upp sig ju längre programmet löper, funderar Ayla mycket kring det där med att fortsätta jobba efter avslutat moment. Vanessa sa det så bra igår, hon sa att Ayla verkar tänka mycket, och det har hon helt rätt i. Det kan verka som om hon inte förstår alls vad vi håller på med, och jag leder henne igenom jobbet med mycket hjälper, men så helt plötsligt gör hon helt rätt, med rätt attityd och inställning! Inkallningen är ett exempel. Hon hade inga problem att springa snabbt, om någon höll henne när jag lämnade henne. Hon hade inga problem att växla mellan passivitet och aktivitet i sådana övningar. Hon hade inga problem att sitta stilla när jag lämnade henne. Men att sätta ihop allt detta var komplicerat. Starten blev långsam om jag lämnade henne på "sitt stilla". Hon var tveksam i springandet när hon väl startat. Men jag belönade bakåt i alla fall, med det bästa hon vet, MAT! Samtidigt tränade jag på nära håll på växlingen mellan att sitta passivt och sedan explodera på kommando. Detta fortsatte under flera pass och egentligen kunde vi inte se att det blev någon större skillnad i själva inkallningen, hon var fortfarande tveksam i start och fart. Men så helt plötsligt på ett pass kom hon som skjuten ur en kanonkula på mitt inkallningskommando, och sedan dess har det fungerat hur bra som helst. Jag får lära mig att ta det lugnt med henne, ge henne tid, och under tiden stötta henne och leda henne. Tids nog kommer det att klicka. 


Tidigare på lördagen hade vi tagit oss ut i skidspåren, tänka sig! Nike fick dra, medan Ayla sprang bredvid. Eller framför kanske är mer korrekt. Det fanns inga spår, så det var en aning tungt, men Nike drog på bra. Jag ramlade i nästan alla utförsbackar, men tillslut hade jag lite koll ändå, och kunde stå på benen, om lutningen inte var för brant  . Två varv blev det i elljusspåret, och nu börjar det kännas en del i kroppen! Belöningen blev ett stort glas kaffe latte och en semla!





Dina och jag var iväg på vår tredje kursdag i freestyle nu på eftermiddagen, och jag måste säga att Dina imponerar på mig! Jag kan ärligt säga att vi inte ägnat jätte mycket tid till träning under veckan, några korta pass har det blivt, och ändå gör hon riktiga framsteg! Freestyle är verkligen hennes stora passion! Kanske kan vi komma så långt som till att sätta ihop ett program, vi får se  



 

Vi har hunnit klippa klor också, och så här gör Nike när hon förstår vad som väntar...



 

Fast dagen har mest spenderats i soffan  


   

Dina tittar uppfodrande på mig, och visar tydligt att hon tycker det är dags för en kvällspromenad. Så jag får nog avsluta nu, Dinas krav är min lag       


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 3 februari 2012 20:17

Vad gör man när termometern visar på -13° och det aldrig vill sluta snöa? Tränar lite smått och gott inne i stugvärmen så klart! 


Ayla får just nu jobba mycket med fjärrskiften, både uppsättanden och nedlägganden från sitt och stå. Hon har riktigt bra teknik i alla skiften, de är snabba och stabila. I nedläggandena har hon dock en tendens att dra sig lite framåt, så jag försöker belöna bakåt (det ser ut som jag trycker henne bakåt på filmen  ) . Läggandena från stå börjar bli mer stabila, även om hon inte riktigt har koll på låsningen av tassarna än. Vi tränade även lite hakan i backen, något vi lagt åt sidan ett tag. 


Med Nike kämpar vi på med tyngden i liggandena. Hon ligger oftast med lite luft under i alla fall ena armbågen, och inte alltför sällan reser hon sig en aning upp, t ex när jag lämnar henne för inkallningen. Min önskan är att få henne att förstå att hon ska ligga med mer tyngd i dessa positioner. Jag använder bl a omvänd lockelse och belöningsdrag, vi får se om det lyckas  . Vi fick också till lite fjärrträning.


Dina fick också ett pass, vi går ju en freestylekurs nu och har läxor varje vecka  . Vissa konster har hon lättare för, som att snurra och gå slalom, medan andra är svårare, t ex rulla runt och speciellt sitta vackert. Med sin lite krökta rygg blir just dessa delar krångligare att utföra, och vi får grunda ordentligt. I sitta-vackertövningen måste jag bygga upp hennes ryggmuskler samtidigt som hon behöver få lite självförtroende kring det. Men hon tycker att det är riktigt roligt att jobba, och testar både det ena och det andra när köttbullen hålls framför hennes näsa. 


En liten film blev det av vår träning   



I morgon blir det ridhusträning. Kallt förvisso, men med bra underlag i alla fall  


Ha det gott! 

Av Jenny Eriksson - 22 januari 2012 19:38

I fredags kväll anlände bästa sällskapet Johanna och Hank till vår lilla lähenhet   Ayla blev överförtjust, hon fullkomligt ääälskar Hank! Nike däremot hade svårt att överse med deras lekar, och ville helst agera polis. Till och med hundar har tydligen svårt att leka tre-lekar! Eller är det bara flickhundar...   Efter en hel del förmaningar kunde hon dock ligga på soffan och snegla på dem under lugg, medan de rullade runt på golvet. Dina höll sig mest undan. 


På lördagen var det så dags för den efterlängtade kursen! Vi var ett härligt gäng som tillsammans ska försöka coacha varandra mot våra mål i lydnadsträningen. Vi fick göra många roliga övningar, både knepiga, hysteriskt komiska och tankeväckande sådana. En viktig del var att träna sig på att skriva planeringar. Nyttigt, men också svårt. Det gäller verkligen att analysera sin träning, och att ligga många steg före. Jag måste hitta en rutin för det här, det märks direkt på utvecklingen när jag följer en tydlig plan.

En hel dag med lydnadfunderingar går så ofantligt fort, och just som vi kommit var det dags att avsluta för dagen. Vi har bokat ett par träningtillfällen tillsammans innan nästa kursdag, och den första är redan kommande veckan. Spännande!


Efter kursen åkte jag och Johanna vidare till ridhuset. Johanna, som helgen till ära dragit på sig en envis förkylning, valde att åka hem till mig för att kurera sig, medan jag och Camilla tränade på i ett par timmar. För Nike fortsatte uthållighetsträningen med rutan. Hon kämpade på hela tiden, och tappade varken fart eller koncentration, vilket var nyttigt för mig att bli påmind om. Som jag skrev om förra veckans träning, jag kan kräva en hel del av henne på det planet. 


Ayla fick också träna lite uthållighet, på sin nivå. För hennes del handlade det om länkning, korta sådana. Här kommer jag nog få lägga en del tid, och gå varsamt fram. Vi jobbade också en del med satren i inkallningen, och nu börjar den delen släppa. Explosivitet i starten efter passivitet i lämnandet börjar infinna sig ordentligt, härligt att se! 


Johanna och jag avslutade sedan kvällen med lite chips framför P3 Guld-galan på TV.


Dagen bjöd på ett lydnadspass tillsammans med finaste Camilla i snö och hagel. För Ayla och Nike handlade det mest om väderträning, och det funkade fint! Nike har liiite svårt att komma ner ordentligt med armbågarna i liggande position, och det yttrar sig speciellt i jobbiga underlag, som snö. Bra med träning då  . Ayla hade inga betänkligheter alls om vädret, utan jobbade på som vanligt. 


På kvällen var det dags för Dina att åka på kurs, för första gången på flera år! Vi har hoppat på en grundkurs i freestyle, något jag tänkte skulle passa Dina. Hon behöver aktiveras, och blodspår som hon gillar mycket är många gånger svårt att få till pga tid eller plats. Lydnad var aldrig riktigt Dinas grej, men freestyle är ju lite annorlunda, och hon är i grunden lättlärd, nyfiken, smidig och (även om hon aldrig skulle medge det) följsam. På kursen idag fick vi börja med några grundtrick som slalom, snurra och gå runt oss förare. Som jag trodde fattade hon snabbt som attan uppgifterna, och jobbade på riktigt bra! Gott om godis var kanske det största bidragande faktorn till det stora intresset, men även att få jobba och tänka tror jag gjorde henne lycklig. Till nästa söndag ska övningarna sitta som en smäck! Kul att få göra något med min fina luddskalle!  Efteråt gick vi på promenad, bara hon och jag. Lite egentid för den grå   Väl hemma somnade hon snabbt!  




 

Man blir trött av att gå på kurs!


I morgon börjar en ny spännande vecka, med många roliga aktiviteter inbokade! Ha det gott alla!   

Av Jenny Eriksson - 15 januari 2012 19:16

Ridhusträningen igår var tänkt som fysisk utmaning för Nike, vi skulle jobba på hennes uthållighet. Och det gjorde vi! Många springa-fort-moment varvades med lugna och mer koncentrationskrävande uppgifter. Passet avslutades sedan med fokus på rutanskick. Tack vare Camillas trägna flyttande av ruta kunde jag skicka Nike flertalet gånger och verkligen låta henne jobba för att komma så djupt i rutan som jag önskar. Hon har börjat stanna grunt, verkar ta punkt vid de två första konerna, och så vill jag ju inte ha det. Men jag kan vara lite (hrm, underdrift...) mesig när det gäller att utmana just här. Nike har alltid älskat rutan, och jag tänker till mitt försvar att det bara är temporärt att hon gör så här, det fungerar oftast på tävling,  hon kanske inte fortsätter gilla rutan om jag maler på osv osv... Men nu måste jag inse att så är det inte. Tendensen att stanna grunt verkar bestående, och jag MÅSTE verkligen jobba på den detaljen! Och tänka sig, det blev bättre! Sedan pushade Camilla på mig efter ett par lyckade skick, utmanade återigen och jag fick fortsätta skicka. Och tänka sig, Nike gav inte upp! Hängde inte läpp! Tjurade inte ihop! Hon krigade på, kämpade, och gjorde tillslut riktigt bra skick, flera stycken på raken! Om det sitter i till nästa gång återstår att se, men det viktigaste var att jag kunde släppa min oro om nötningen. Jag kan ställa krav på min arbetsmaskin    


När vi kom hem fick hon välförtjänt massage med Novafonen. Hon njuter verkligen!   


Ayla fick också jobba med rutan, och efteråt kunde vi konstatera att hon har svårt att springa med bra fokus och fart till rutan när det finns något slags hinder bakom, te x en sarg, som i ridhuset, eller en trädgräns vid planens slut. Om rutan står så att det är lätt att springa igenom fungerar skicken bra. Måste hjälpa och stötta henne vid de tillfällen som blir svåra för henne.


Vi utökar nu successivt FF, länkar korta FF med lägganden under gång, utökar platsliggningstiden och längden jag går i inkallningen. Fjärren jobbas på, liksom rutan, apportering i olika former och hoppet. Ordkontrollen är hon riktigt duktig på, blandar sällan ihop de olika skiftena, men vi fortsätter ändå jobba med dem varje gång. Vittringen jobbar vi på hemma, liksom låsta bakben och kroppskontroll. Det är mycket, men så kul att se utvecklingen! Ayla fungerar lite annorlunda mot Nike, vill tänka lite och behöver stöttning längre, men när hon förstått går det fort, och hon är säker. Hon tar bryt och missad belöning riktigt bra, med ett jävlar anamma och "jag ska minsann ha köttbullen!" Har jag sagt att jag är sååå nöjd med den lilla snorkråkan!?  


 


På fredag kommer Johanna och Hank, jippi!! Och på lördag börjar kursen för bästa Anne! Spännande ska det bli, ser alltid fram emot dessa dagar! Och på söndag börjar Dina och jag freestylekurs, det ska bli intressant!    


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 14 januari 2012 13:41

...kan det tyckas. Snön yrde över körbanan och bilen krängde i blåsten när jag styde mot Stockholm Södra BK för lite fredagsmys tillsammans med Camilla. Planerna var på sina ställen hala under den nyfallna snön, men vi tog allt som en utmaning. Samtidigt som vi parkerade bilarna kom bästa tränaren Anne körande, och eftersom hon inte hade stämt träff med någon annan bjöd vi in henne på vår träning. Lite spännande att få träna MED sin favorit istället FÖR, som det brukar vara. 


Ayla visade upp sina allra bästa sidor. De senaste passen har jag inlett med ett rutskick. Hon har då inte sett mig eller någon annan gå ut till rutan, utan hon måste hitta den själv, och redan nu ser man på henne att hon aktivt söker efter rutan när jag säger mina tilltänkta förberedelseord. Rutan verkar med andra ord vara en favorit för henne   Själva skicket var klockrent, duktiga fia! Vi jobbade även med ff, ordkontroll, länkade ett kort ff med läggande, lite apporteringsövningar och avslutade med en inkallning. Hon har inga problem med att sitta kvar, men jag skulle sedan önska lite mer tryck i starten, så det blir punktinsatser på det. Allt annat gjorde hon riktigt bra. Läggandet är inte supersnabbt, av alla skiften är det det hon har sämst teknik i. Vi nöter det både hemma och på planen, men jag godtar det hon gör just nu i alla fall.


Nike var på tårna, hon gillar INTE snålblåst och kallt underlag! Vi jobbade på med ff enligt vår plan, och det blir bättre. Försökte mig på en länkning med Z:at och starten i inkallningen, men det gick inte som planerat. Missade skiften i Z:at, var i stabil i skiftena, och såg allmänt missnöjd ut. I inkallningen lyfte hon sig från marken (hon är väldigt duktig på det!), så vi jobbade med det istället. Fick ett riktigt bra tips, som verkade fungera mycket bra. Ska fortsätta med det på kvällens träning. Vi gjorde även en länkning med hopp och vittring. Första gången tog hon rätt pinne, men släppte, söte över igen, tog rätt pinne och kom in. Vid andra försöket sökte hon fint, trots att hon inte hittade pinnen eftersom hon stod över den, men slarvade sedan vid avlämningen. Måste verkligen jobba mycket med vittringen, ösa på med den hela tiden, då blir det som bäst. Vi avslutade med en fjärr länkad till utgång från planen. Uppsättandet i fjärren från ligg var det bästa hon någonsin gjort, jag grät nästan en tår! Kanske har vår träning på uppsättanden från platsliggningen även påverkat det skiftet i fjärren. Utgången gick bra, hon försökte inte dra en enda gång  


I kväll blir det träning i ridhus. Jag läste i Sivs blogg hur hon tränade uthållighet med sina hundar  http://amokk.no/2012/01/intensiv-trening och det hon skrev lät väldigt klokt tycker jag. Därför ska jag försöka göra samma, köra ett ordentligt intensivpass i veckan för att utöka uthålligheten. Eftersom ridhuset har bra underlag ska jag börja i kväll. En utvärdering från passet kommer  


Ha det gott!

Skapa flashcards