lydnadshundar

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Jenny Eriksson - 7 februari 2011 13:45

Vem sa att jaktlabradorer inte tycker om att gosa?!


       Johanna, Hank och Nike myser efter en dag full av träning 

Av Jenny Eriksson - 6 februari 2011 19:10

I fredags kom Johanna och Hank farande från Dalaland. Vi möttes upp i Älvsjö och åkte till Stockholmsmässans garage för träning tillsammans med Lotta och Siri. Jag testade att lägga Nike med hakan i backen inför inkallningen, nu när jag bestämt mig för att inte ha det så i platsliggningen, inte för tillfället i alla fall. Nike lyfter gärna på en armbåge när jag lämnar henne, och istället för att bråka tänkte jag testa detta. Lite orolig var jag för att hon skulle acca lite sämre, men så blev det inte. Hon låg tryggt och startade snabbt! Nu ska vi se vad vi kan göra av detta.


På lördagen hade Johanna och jag en tid hos bästaste hundtränar-Anne. Jag fick hjälp med sittande i grupp, gå-runt-rutan och fjärren. Kändes som vi kom en bra bit på väg   , som alltid efter Anne-träning. Johanna visade upp ett finfint ff och ställande under  gång, och fick hjälp med läggande under gång och låsning av bakbenen. 


Efter detta tyckte vi att vi hade gjort oss förtjänta av pizza   !


På kvällen styrde vi kosan mot Blåkulla - ridskolan alltså, inte häxornas - och mötte upp Lotta, Susy, Camilla och Monika. Denna gång hoppade jag över gruppmomenten eftersom jag vill jobba med detaljerna i dem ett tag. När det var min tur ville jag träna det som störde Nike på tävlingen, dvs dumrutan ett par meter från rutan. Vi ställde ut gula låga koner som dumruta bredvid den röda rutan. Flera hundar hade redan innan vår tur riktat in sig på de gula konerna, de syntes antagligen tydligare för hundarna i det ljus som var i ridhuset. Nike gjorde samma sak på första och andra skicket. Vid tredje skicket sprang hon först mot dumrutan, men kom på att det var fel, och riktade då om sig och hamnade helt rätt i rutan. Jag belönade stort! Sedan flyttades båda rutorna, och jag skickade igen. Jag såg att Nike hade koll på dumrutan, men vid skicket från konen gjorde hon en klockren ruta! Jihoo!! Toppnelöning och glada tillrop! Efter det gjorde jag några konskick och en inkallning med hakan i backen, sedan var jag nöjd! Nike lär sig så fantastiskt fort när det gäller störning. Om jag bara är på hugget och använder fanatsin kan jag nog förbereda henne för det mesta.


Idag på förmiddagen siktade vi in oss på mässgaraget igen, denna gång tillsammans med Camilla och Sandra. Först ville jag prova det tips jag fick av Anne angående gå-runt-rutan. Istället för att gå runt rutan som en fyrkant gick jag som ett ruter, konerna kom ungefär där jag sedan ställde, satte eller la henne. Genast blev hennes fokus på mig i vändningarna mycket bättre. Jag ville också jobba med det andra problemet som uppstod på tävlingen; vilken kon är det som gäller egentligen? De andra ställde ut tre koner med 90° vinkel från varandra, och sedan alternerade jag skick. Ingen gång gick hon fel! Hon kollade in de andra konerna, men sprang till den hon satt riktad mot. Härligt! 


      



Vi fick en fantastisk hundhelg tillsammans! Hela fyra olika pass fick vi till under dessa tre dagar. Nu hoppas vi att det inte dröjer länge till Johanna och Hank besöker oss igen   


Efter passet i garaget åkte jag och hundarna hem till mor och far för söndagsmiddag. Först gick vi ut på en kort promenad och hundarna fick leka i snöhögarna på fotbollsplanen. 


          


Passade också på att bevisa att Hertha inte kan stängas in bakom en grind. Hon hoppar över den utan minsta bekymmer.


  


Dina visade upp sin knäppa sida   



En toppenhelg går mot sitt slut. Jag är så lyckligt lottad att jag har så här fantastiska vänner som delar mitt intresse. Vi har så kul ihop, det finns inget bättre sätt att spendera sin helg!


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 3 februari 2011 20:46

I morgon kommer bästa Johanna med fina Hank, vi längtar! Det blir träning så klart redan på fredagskvällen, och sedan väntar två pass på lördagseftermiddagen. Först ska vi grillas hos Anne, sedan bär det av till Blåkulla för ridhusträning tillsammans med underbara hundgalna människor. Hur bra kan en helg bli?! Dessutom har det varit vår i luften både idag och igår. Det droppar överallt, och snön sjunker undan mer och mer. Fast det är glashalt ute på alla gångvägar, man får gå försiktigt ...


   Johanna och Hank


Av Jenny Eriksson - 30 januari 2011 19:30

Snälla, snälla uppföderskan, som tror så starkt på mig och Nike, och som alltid finns där med peppande ord, lämnade över en lite present när vi kom farande i fredags. 

  

I dessa bistra vintertider kommer denna att pryda mitt huvud när helst jag går utanför dörren! Hela lördagen hade jag den på mig, stolt som jag är över min underbara hund!

Av Jenny Eriksson - 30 januari 2011 12:17

Så har vi då gjort vår debut i elitklassen i lydnad. Debut både för Nike och mig, så det är ett stort steg vi tagit. Min plan för tävlingen var att inte köra hela programmet, utan bryta efter dir. apporteringen, om den gick bra vill säga. Annars skulle jag också köra hopp-apporten. Tanken med detta var att vårt mål för dagen skulle vara att ha kul, att kunna slappna av på planen och att försöka få Nikes attityd på topp. Hon älskar rutan och apporteringsmomenten, så att få avsluta efter dem borde ge henne en positiv tävlingsupplevelse. 


Jag var oerhört nervös när vi styrde bilen mot Värnamo, efter ett hastigt övernattningsbesök hos kära uppföderskan. Jag undrade både en och två gånger varför man är så dum att man ger sig in på sånt här, när man skulle kunna strosa omkring på stigarna i skogen istället. Väl på plats lugnade sig fjärilarna i magen en smula, och jag kände mig riktigt taggad. Att vi var flera stycken från talangtruppen som hejade på varandra kändes tryggt. I lottningen drog vi nr 6 av 9 startande, ganska okej. Det betydde att vi fick sitta och ligga på ytterkant på gruppmomenten, vilket kan vara skönt.


Med tanke på att vi haft jobbigt med gruppmomenten, Nike kan vara en aning orolig, var jag nöjd. Hon satt riktigt lugnt och fokuserat, med en tassförflyttning och lite huvudrörelser. På platsen la hon sig ytterst långsamt, och nosade en del under de fyra långa minutrarna. Jag la in ett dubbelkommando på uppsättandet, eftersom hon ofta tvekar just där. Jag håller på att lära om lite på platsen, eftersom jag nu gett upp tanken om hakan i backen. Vi har bråkat så mycket kring detta, och nu känner jg att jag måste prova något nytt.


Innan jag och Nike skulle in hade man lagt in en liten paus, och det var bra för oss. Jag körde fram Nike enligt min plan, med en del koncentration- och fokuseringsövningar, och när vi blev inkallade på plan var Nikes attityd på topp. Jag var oerhört nöjd med vår ingång på planen, Nike brydde sig inte om något annat i ridhuset, och höll toppenfokus på mig. FF gick bra, några småtapp i kontakt, och över lag sneda högeromsättanden, men hon höll bra position och kontakt i övrigt och vi fick beröm för vår språngmarsch. I långsamma marschen plogade hon en aning.


Övergångarna mellan momenten är något jag tänkt mycket på och jag tror att jag har hittat ett sätt som fungerar. Jag kan bara berömma lugnt med ord, får inte böja mig ner för att ge en klapp eller dyligt, då tappar hon fokus och börjar se sig omkring. Mellan både ff och dumrutan, och mellan dumrutan och inkallningen höll jag detta, och det kändes riktigt bra.


I dumrutan missade Nike sättandet, och hon tappar fokus vid hörnpasseringarna, så det är något vi verkligen måste jobba med.


Inkallningen var okej, jag fick ge dubbelkommando vid nedläggandet, och i ställandet tog hon några extrasteg. Men hon hade okej fart, och ingången var riktigt bra.


Sedan tappade jag henne i övergången till rutan, där gick jag ifrån mitt koncept tyvärr. Det blev dock ett riktigt bra konskick, och toppfart till rutan. Tyvärr slängde hon en blick på dumrutans markeringar, som fanns bredvid rutan, och missade på så sätt rutan. Ett försök med dirigering in fungerade inte riktigt, så vi bröt det momentet.


Sedan var det dags för  dir. apporteringen, och skicket till den konen utgick från samma punkt som till rutans konskick, men åt ett annat håll. Jag tror dock att Nike fortfarande hade rutan i huvudet, hon hade ju missat den och då får hon ofta göra om. Hon höll bra kontakt med tävlingsledaren när denne la ut apporterna, men sneglade sedan på rutans konskickskon. Jag såg detta, och kände att hon ville åt det hållet. Trots att hon på mitt "titta"-kommando tittade på rätt kon, sprang hon sedan på fel. Jag kallade in henne, och utan att bry mig om jag fick eller inte skickade jag henne på rätt. Denna gång gick det bra, och jag fick slutföra momentet. Hon gjorde en fin apportering, med bra båge, bra gripande och snygg ingång. 


Nu kom ett dilemma. Jag hade ju min plan, fungerade dir. app skulle jag avsluta där, annars skulle vi köra hopp-app också. Så vad kallade man detta? Lyckat eller inte? Jag bestämde mig snabbt för att göra även hopp-apporten, och den gjorde hon jättebra. Sedan tackade vi för oss, och ganska kontrollerat gick vi ut från planen.


Nike var superlycklig, och nöjd med sig själv, som sig bör, och slutbelöningen försvann på ett par sekunder. Sedan blev det bollkastarlek för hela slanten   !


Jag var jättenöjd efteråt, och kände att vi fått med oss just det jag ville ha, en positiv tävlingsupplevelse för oss båda, ett kvitto på att träningen med ingångar och övergångar gett resultat, och en känsla av att det här kan vi klara av. 


Resten av dagen gick till att heja på duktiga talangekipage, och stämningen var verkligen på topp! Stort grattis till Malin Ö med Freja och Malin W med Filur som båda gjorde superfina program med sina jaktgolden, och som på så sätt blev uppflyttade till klass tre respektive elitklass   ! Och jättegrattis till Karin med Qlura som slog till med 303 p i eliten, och nu borde vara SM-kvalad   ! Vi kommer att sitta på första parkett och heja allt vi kan!


Nästa helg kommer härliga Johanna med Hank hit, och vi ska tillsammans träffa bästa Anne för träning! Toppenhelg som väntar alltså!


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 23 januari 2011 16:49

Man blir väldigt kreativ i hundträningen så här års! Jag har lovat mig själv att i sommar komma ihåg hur det var under vintern, hur svårt det var att hitta bra träningsplatser med okej underlag, vilka udda platser vi tränade på, men också vilken miljöträning hundarna faktiskt fick! För mig har det inte enbart varit av ondo att vi har tränat på alla dessa konstiga ställen, jag som annars är så dålig på att variera mig när det kommer till platser och underlag. Bara i helgen har vi varit på tre helt olika ställen, fredagen spenderades i hundcentret i Riksten, på lördagen var det ridhusträning och idag var vi i ett parkeringshus. 


Till Riksten tog jag med alla hundar. Jag hade kurs inne i stan till fyra, och träningen började fem, så det var rush hem, kortkissning av de fyrbenta och sedan in i bilen. Väl på plats hade de andra, Lotta, Camilla och Sandra, redan installerat sig och påbörjat träningen. För att trigga Nike lite tog jag ut Dina och Hertha först på planen och tränade dem lite kort i små rallylydnadsmoment. Båda bedlingtoonerna hade jättekul och jobbade fint. Nike fick snällt vänta. När det var hennes tur var hon verkligen på G, och jobbade superengagerat. Camilla påpekade att Nike reser ragg av förväntan när vi går ff!


      

Nike går ff


  

I väntans tider...


        

Syskonen Jade och Siri 


På lördagen mötte vi upp Susy, Monica, Camilla och Maggan för träning i ridhuset. Vi började med gruppmomenten, och den här gången var Nike tryggare. Enligt Maggan, som agerade tävlingsledare, både satt och låg hon koncentrerat. Däremot behövde jag ge dubbelkommando både vid nerläggandet och uppsättandet, något vi måste jobba på.

Förra veckan satte jag Nike på hennes filt vid väggen, och hjälpte sedan de andra i deras träning till det var vår tur. Så gjorde jag också den här gången, och till en början gick det bra. Bredvid oss satt Tista, och när det var hennes tur att träna tänkte jag filma. Efter en stund slängde jag en blick mot Nikes filt, men där var tomt! Var var Nike? Jo, hon hade upptäckt att Camillas ryggsäck var öppen, och däri fanns ett helt paket grillkorv. Mums! När jag kom fram fanns inte en korvsmula kvar... Det var bara att gilla läget, och bortse från det när vår tur att träna kom. Lite tung kändes hon, och det är väl förståeligt. Men trots det jobbade hon ganska bra. Vi började med ett ff. På läktaren hade två av hundarna skäll- och lektajm, en riktigt bra störning både för mig och Nike. Det är ju sådant som kan hända i ett ridhus, och det kan göra mig nervös. Men Nike brydde sig inte alls, utan jobbade nästan bara mer koncentrerat. Det ska jag ha med mig till tävlingen nästa vecka! 


Idag träffade vi Camilla och Lotta i ett garage i närheten. Jag hade bestämt att ta ut Dina och Hertha för träning, och låta Nike vänta. Oftast handlar ju allt om henne, men det är inte dumt att låta henne sukta lite efter träningen. Dina fick göra det hon gillar mest, apportering och inkallning. Sedan ville jag prova lite konskicksträning med henne. Vi har aldrig jobbat med det, men redan vid första skicket sprang hon ända fram till hinken, som agerade kon. Detta fattade hon snabbt, och hon tyckte det var jättekul! Hertha fick också göra apportering, och lite rallylydnad. När jag sedan plockade ut Nike var hon riktigt taggad. Vi gjorde bara några korta ff, och de gjorde hon utmärkt bra! Tänk att det var bara ett år sedan som både jag och Nike hade svårt för ff, och gärna jobbade med andra moment! Nu är det ett av våra favoritmoment    !


I kväll väntar massage för Nikes del, kakor för min   !


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 16 januari 2011 17:44

Jag börjar bli ordentligt trött på denna fruktansvärda vinter! Det är inte kylan eller snön som stör mig särskilt mycket, jag tycker om våra olika årstider och tror att vi uppskattar värmen och solen än mer när den visar sig. Men jag är trött på att det alltid kommer ny snö så fort man har hittat en bra, upplogad träningsyta. Eller så börjar det töa och det blir blött och glashalt överallt. Att veta att det kommer att fortsätta så här ett par månader till är svårt att ta in. 


Som tur är har vi lyckats hyra ett ridhus på lördagskvällar, och igår var vi ett par stycken som körde ett pass. Jag ville ha kul tillsammans med Nike, känna att det var jag och hon ute på planen, så vi gjorde mest saker som hon tycker är kul. Men vi började med gruppmomenten, något jag inte tränat så mycket på länge. Jag har dessutom bestämt mig för att skippa hakan-i-backen med Nike, eftersom hon verkligen inte gillar det vid vissa underlag, som tex i ridhus. Så nu jobbar vi med stabilitet istället. Det gick ganska bra ändå igår, hon var lite orolig, men både låg och satt stilla. Vi kommer att behöva träna mer på det här så klart, men huvudsaken är att hon känner sig någorlunda bekväm. När det var vår tur jobbade vi med ff, gå-runt-rutan, farten i  inkallningen och rutan. 


FF var jag riktigt nöjd med. Hon jobbade bra, även om hon tappade kontakten någon enstaka gång. Hon känns rak i kroppen, och säker i position. Jag hoppas hon känns lika fin på tävling. 


Gå-runt-rutan handlar just nu mycket om att bibehålla fokus på mig när vi gör våra vänstersvängar runt konerna. Nike är en smart hund, och lärde sig snabbt att vi ska svänga vid dem, så hon svänger gärna själv. 


Vid rutskicket ville jag först belöna ett bra konskick, eftersom vi jobbat med farten till konen under veckan som gått. Första skicket stannade hon själv innan hon kom fram till konen, så jag felade henne och skickade igen. Nu hade hon fin fart hela vägen och även en snäv sväng runt, så det belönades stort. Sedan gjorde vi hela momentet. Jag var supernöjd, rutan är ju hennes favoritmoment och det syns. Däremot var hon på väg att sätta sig i rutan på mitt ståkommando, något som aldrig förut hänt. Så efteråt skickade jag henne igen, och belönade ställandet.


I inkallningen hade hon bra fart, så nu får jag se till att fortsätta jobba aktivt med den fram till tävlingen. 


Över lag var jag jättenöjd med träningen. Nike känns på G, hon vill jobba och vekar veta vad som förväntas av henne. Det är så härligt att jobba med en hund som efter en halvtimme/timmes träning bara vill fortsätta, vill göra mer! Underbart!


Idag träffade jag Lotta för ett ytterst kort träningspass. Lotta ville bara träna på att inte träna, så jag körde gå-runt-rutan. Eftersom underlaget var uselt krävde jag inga sättanden eller lägganden, jag ville bara gå runt rutan och belöna bibehållen kontakt. Nyttigt!


Helgen har annars varit riktigt slapp. En begynnande förkylning såg till att jag höll mig mycket till soffan under lördagen, och även idag har det varit favoritplatsen.


Stilstudie på Dina när hon sover. Kanske förklarar ett och annat...

  


Nästa vecka väntar träning inomhus i Riksten och i ridhus   !


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 12 januari 2011 20:41

I måndags åkte jag för första gången sedan snön överföll oss upp till klubben. Det var länge sedan jag tränade hopp-apporten med Nike, och jag kände att jag behövde se efter hur den fungerade. Sist jag var uppe var inte planen plogad, men parkeringen brukar fungera utmärkt. Så också den här gången. Jag jobbade med länkning mellan ff och gå-runt-rutan. Jag ville göra ett långt ff, och sedan försöka behålla intensiteten Nike har i momenten även under transporten till nästa uppgift. Den här gången lyckades det riktigt bra, jag tror att jag har hittat ett sätt som fungerar på Nike. Jag får inte böja mig ner och klappa om henne, bara berömma med ord, annars tappar hon fokus och börjar titta sig omkring. Nu behöll hon fokuset på mig, och jobbade ordentligt fram till starten på gå-runt-rutan. Den gjorde hon också riktigt bra. Sedan provade vi hopp-apporten, och den gjorde hon så bra att jag nästan grät! Löjligt, men sant   !


Igår åkte vi till skolans parkering för ett kvällspass. Jag gjorde en länkning mellan inkallningen och rutan, men var inte alls nöjd med farten, varken i inkallningen eller konskicket. Så jag bröt ner momenten och började jobba med farten. Jag blev inte riktigt nöjd med träningen, och funderade under kvällen hur jag skulle kunna jobba vidare med detta.


Så inför dagens träning tillsammans med Lotta bestämde jag mig för att fortsätta fokusera på farten. Med Lottas hjälp och idéer kom vi fram till hur vi skulle arbeta, och se, det gav resultat! Vi började med konskicken, där vi backade lite i belöningsstegen. Snart hade Nike kopplat vad jag ville, och jobbade snabbt och effektivt hela konskicket! Vilken skillnad i känsla mot gårdagen! Efter det tog vi tag i inkallningen, och eftersom hon redan var rejält taggad behövdes inte mycket för att få henne att verkligen jobba med farten. Nike springer aldrig långsamt, men jag kan se när hon verkligen tänker "springa snabbt" mot när hon bara ska komma framåt i galopp. En domare kanske inte skulle döma ner hennes fart, men jag vill att hon verkligen ska jobba på och ta i. Vi avslutade med dirigeringsapportering, För att inte blanda in konskicken här ställde jag upp henne vid konen och skickade därifrån. De yttre apporterna låg inte särskilt väl synliga, men ändå gick hon ut bra mot kanterna, och fann apporterna. Även här syntes att vi arbetat med farten, och hon hade fin fart både ut och hem. Slutbelöningen gavs på ett konskick. Jag är så nöjd med dagens träningspass, inte bara för att Nike jobbade på bra och vi fick fina resultat av vårt arbete, men också för att jag fick mig en påminnelse om att inte slentrianträna. Jag måste överraska ibland, och även belöna det som fungerat bra under en längre tid. 


I morgon ska vi vila!


Ha det gott!

Skapa flashcards