lydnadshundar

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Jenny Eriksson - 25 maj 2011 19:40

Så var mitt andra talangläger genomfört. Det är så lustigt när man går och väntar intensivt på något så länge, och så plötsligt är det över. Lite overklighetskänsla infinner sig nästan. Ett stort tack till mitt superroliga färdsällskap Malou, och till härliga Johanna, som delade alla promenader och matraster med oss. Hade så roligt tillsammans med er!  


Efter en väldigt underhållande bilfärd tillsammans med Malou och Qit samlades vi kl 17:00 på Bergsmansgården i Grängesberg. Lägret inleddes med en föreläsning av PO Lindvall om coaching, och hur man hjälper varandra, och sig själv, i träning och tävling. Föreläsningen var mycket givande och vi fick göra flertalet övningar. Klockan var sen när vi äntligen kunde krypa ner i sängarna och reflektera över kvällen. 


På lördagen samlades vi i Smedjebackens fina inomhushall, och där fick vi användning av PO:s förläsning, då vi grupper skulle hjälpa och coacha varandra i träningen. Fyra olika moment skulle vi jobba med, fritt följ, inkallning, stå-sitt-ligg och fjärrdirigering. För mig var det toppen, eftersom några av dessa moment har varit lite svåra för oss. Vi fick en del tips och idéer om hur vi kan fortsätta träningen. På inkallningen fick jag en liten aha-upplevelse angående vår belöning, och resultatet visade sig direkt. Nike älskar sin mat och sin boll, men just här fungerade kamp med trasa fantastiskt väl, och nu införskaffas diverse kampredskap  


På kvällen samlades vi i vandrarhemmets matsal för en god middag, som följdes av en föreläsning av Lotta Linusson om hållbar träning, deltaljträning kontra helhetsträning. Alltid nyttigt att höra, speciellt då jag gärna undviker längre länkningar...  Hon betonade vikten av att ha någon slags träningsdagbok, så nu måste jag verkligen ta tag i det. Jag var under en tid noga med att planera och kommentera min träning, men nu har det ebbat ut lite tyvärr. 


Söndagen började med en mini-tävling som innefattade ff, inkallning, rutan och hoppet. Vi fick lotta startordning, och sedan vänta på vår tur. Tävlingen gick bra, jag var framför allt nöjd med hennes attityd mellan momenten, och hur jag kunde förbereda henne på nästa moment. Det var verkligen vi två på planen. Tävlingen dokumenterades av snälla Malou, och finns att se i förra blogginslaget.


Efter tävlingen samlades vi i nya grupper och fick träna på det som vi kände behov av. Jag jobbade med platsliggning, ingångar med apporter och inkallningsstarter. 


Vid 15-tiden samlades vi för en sista genomgång och utvärdering av lägret, och sedan satte vi oss i bilarna för färd hemåt. En givande helg hade gått mot sitt slut.


Extra positiv denna gång är att vi alla som var med på lägret får följa med till Norge i augusti och tävla mot Norges talangtrupp! Det ska bli superskoj och en jättenyttig erfarenhet.


I måndags fick Nike (och jag  ) vila, men på tisdagen tog jag tag i träningen igen. Även denna gång fungerade kampbelöningen på inkallningen, härligt!


Denna helg får vi lite välförtjänt ledighet, men på Kristi himmelfärd åker jag ner till Hanne för ett första besök hos lilla Ayla! Å, vad jag längtar!


   Nike och jag tränar ställande under gång, med fokus på stadga.


   Står fint!


Har tittat igenom tävlingskalendern, och hittat några potentiella tävlingar. Kanske ska anmäla...


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 22 maj 2011 20:58

En första snabb uppdatering från vårens Talangläger blir en film från morgonens minitävling. Snälla Malou filmade, och så här gick det:


Av Jenny Eriksson - 19 maj 2011 22:03

Det blir ett kort inlägg eftersom timmen är sen och en lång dag väntar i morgon, men jag måste i alla fall få jubla över vår tävlingsinsats i kväll!  Vi tävlade på Haninge BK, och slutade på 277 poäng, klassvinst och vår första etta i eliten! Jag hade en härlig känsla genom hela programmet, trots en del småmissar, och kände att jag kunde lita på min hund. Betygen blev som följer:


Sittande i grupp - 10

Platsliggning - 8,5: dk ner och upp

Fritt följ - 8,5: sitter ngt snett, trycker delvis

Dumrutan  - 6: nosar sittande och på kloss, ligger inte

Inkallning - 8: ngt långsam första biten, dk ligg

Rutan - 10

Dir app - 8,5: sitter snett, ngt båge till apport

Hopp app - 10

Vittring - 9: ngt långsam in

Fjärr - 8: dk stå, ngt segt


Jag är jättenöjd med helheten, och hennes attityd på planen. På förra tävlingen nollade hon flera moment på slutet, och jag har funderat på om det har med vår länkningsträning att göra (eller brist på den samma snarare...), eller om det bara blev så just då. Nu kunde jag se att hon höll hela vägen, och hade fokus och lugn där det behövdes. Dock måste jag verkligen lägga mer träning på länkning...


Att hon inte la sig på dumrutan har aldrig hänt förut, kanske sa jag kommandot annorlunda, eller så blev det något annat missförstånd. Det vi måste jobba med är ingångarna med apporter, där kommer hon ofta snett eller lite långt fram. Rutan var kanonfin, och dir apporten var jag supernöjd med. Hon hade fin fart till konen, och gjorde sedan en, enligt mig, bra och tydlig båge till apporten. Hon har haft en tendens att ha lite snäva bågar annars, och även gå på mitten. Jag var även nöjd med fjärren, där hon tidigare kunnat låsa sig. Nu gjorde hon stabila skiften utan att röra en tass, men det gick lite långsamt. Ett dk fick jag dock slänga in, då började hjärtat slå lite väl hårt   .


Summa summarum var jag jättenöjd när vi gick av planen ("Nu springer vi, kärring" lös i Nikes ögon  hela promenaden ut     )! Det finns en hel del att jobba med, men just nu ska vi bara njuta!   


I morgon bär det av mot Grängesberg och Talanglägret! Det ska bli så kul, en händelserik helg väntar!


Ha det gott! 

Av Jenny Eriksson - 16 maj 2011 21:28

Bloggen har kommit i andra hand den senaste veckan, så det är verkligen på tiden att jag skriver några rader!   


Veckan som gått har ägnats åt idel lydnadsträning. Många bra pass har det blivit, på olika platser och med olika personer som kommenderat, alltid nyttigt. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba på, men det känns som vi blir allt säkrare i momenten. Fjärren är fortfarande ett kruxigt moment, och det är nog med hjärtat i halsgropen som vi tar oss an det på torsdag...


Lilla Ayla växer och frodas!  Nu har valparna öppnat ögonen, och börjar så smått upptäcka världen. Om knappt tre veckor får jag åka ner och träffa det lilla underverket!   Vill ni se bilder kan ni gå in på www.kennelskybar.bloggplatsen.se


Dina och Hertha fortsätter att utvecklas i simbassängen. Idag fick båda simma 5x5 minuter, med en minuts vila mellan de två intervallerna. Hertha vill fortfarande till kanten så fort jag knäpper av linan, men med lina simmar hon nu lugnt och kontrollerat, och hon jobbar fint med sina bakben. Det kommer nog att ta ett tag för henne att känna sig säker i bassängen, men det ska nog gå. Dina simmar gärna utan lina, men jag upptäckte idag att hon då fuskar med sina bakben. Med lina tar hon i bättre, och använder bakbenen väl. Så det får bli lina ett tag till även för henne. Fast på slutet, den sista minuten, släppte jag henne lös så hon fick simma runt bäst hon ville. Det är så kul att se hennes svans vifta i vattnet, hon gillar verkligen detta!   


På fredag är det dags för vårens talangläger, ser verkligen fram emot det! Undrar vad Lotta, Anders och Anders har i bakfickan denna gång...  


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 8 maj 2011 19:37

När väckarklockan ringde i morse, strax efter solen gått upp vid fem-tiden, undrade jag om det verkligen var värt det. Var det värt att sätta sig i bilen kl 6, köra 10 mil, känna alla miljoner fjärilar i magen och inte kunna äta frukost eftersom fjärilarna dessutom verkade ha fest, eller slagsmål, där nere... Dessutom hatar jag verkligen att känna tidspress, och när de digitala siffrorna snabbare och snabbare närmade sig samlingstiden, och jag inte hade koll alls var jag var, funderade jag på att vända om!  


Men just som tiden höll på att rinna ut mynnade vägen ut i en liten parkering, och skyltar som talade om att vi var framme. Platsen var otroligt fin, och lämpade sig verkligen för ett jaktprov. Vår domare hälsade oss alla välkomna, och med lugn i rösten guidade han oss igenom dagens prov.


Jag och Nike hade från början startnummer 10, men pga flera återbud hamnade vi tillslut som sexa. Provet var väl planerat, utan alltför många eller långa transportsträckor, vilket gjorde att det gick snabbt, och innan jag visste ordet av det var det vår tur. Jag var nervös, ska inte låtsas om något annat, men jag litade på min hund. 


Vi började med två enkelmarkeringar på vatten. Nike blev en aning överraskad av skotten, och höll ögonen på skytten istället för fågeln, men hon hörde var den landade, och simmade rakt ut till den. Samma sak hände båda gångerna, men hon jobbade bra, simmade effektivt och hade bra avlämningar. 


Därefter följde ett sök med fem fåglar och en hare. Nike sökte bra och fokuserat, jobbade över en stor yta, och fick tillslut in alla byten. Hon höll alla fåglar snyggt, och gjorde riktigt bra avlämningar i min hand. 


Provet avslutades med två enkelmarkeringar på land, och nu var hon förberedd på skotten och brydde sig inte alls! Båda skicken var kanonfina, hon gick rakt på fåglarna, och plockade dem snabbt. De senaste gångerna vi har tränat har hon slarvat i just markeringarna, inte haft fokus ordentligt på nedslagsplatsen, och sprungit lite på måfå, så jag blev riktigt glad över hennes prestation! Sista fågeln var hon dock lite ovarsam med, och den avlämningen var inte den snyggaste!   


Efter ett par minuter fick vi vår öppna kritik, och domarens ord värmde. Han pratade om att hon jobbade på bra, var följsam och uthållig, och att vi skulle få ett bra pris. Passivitetskontrollen återstod, men den var inget problem. 


Sedan följde väntan. Ett bra pris kan innebära en etta eller en tvåa, så jag visste inte vad jag hade att vänta mig. Men dagen var fin, och vi satt i solen och mådde bra! Vilket pris det än skulle bli var jag nöjd med Nikes prestation, och hur hon jobbade visade att vi tränade på rätt sätt.


Tillslut blev det i alla fall dags för prisutdelning, och lyckan vällde över mig när alla andrapristagare var uppropade, och jag förstod att vi skulle få ett förstapris!  Vi fick vår röda rosett, en dummy och den fina kritiken, som visade på optimala betyg!    Stolta, nöjda och en aning trötta kunde vi sätta oss i bilen och styra hemåt. Det var andra gången vi ställde upp i ett jaktprov, och vi har verkligen fått blodad tand. Nu fortsätter träningen mot nästa klass!


Tack för alla hejarop innan, under och efter provet! Att ni, mina vänner, tror så på oss, och hejar på oss, gör mig alldeles rörd!   


Jag var tvungen att ta en bild på min fina hund (vilket var svårt eftersom hon ville titta överallt utom på mig...), med rosett, kritik och dummy, som minne.   




Nu ska vi njuta riktigt ordentligt!


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 6 maj 2011 00:36

Här kommer en film från dagens träningstävling i goda vänners lag  



Dags att krypa till kojs! Ha det gott!




Av Jenny Eriksson - 1 maj 2011 20:46

I fredags eftermiddag var det dags för vår första riktiga elittävling. Vi tävlade ju i januari i Värnamo på talangtävlingen, men eftersom jag redan innan bestämt att bryta efter halva tävlingen kändes den inte riktigt riktig. Den här gången var det Stockholm Södra som gällde, och trots att vi ofta är där och tränar har jag aldrig tävlat där med någon av mina hundar. 


Vid lottningen var jag först ut, och jag drog också nummer 1. Jag hade gärna fått nummer 2, men att vara först stör inte mig särskilt mycket, speciellt inte när det är så pass många startande att det blir två grupper vid gruppmomenten. 


Vid ingången på planen för just gruppmomenten kändes Nike inte alls med mig, hon var ofokuserad och tittade sig runt överallt utom på mig. När jag lämnade henne på sittandet kändes det dock bra, hon satt stabilt och lugnt. När vi återvände tyckte jag att hon satt precis som jag lämnat henne, och vi belönades med en 10:a. Dags för den förhatliga platsliggningen så... Jag har velat så mycket i just det momentet; ska hon ha hakan i backen eller inte? Ska hon lägga ner hakan direkt i nedläggandet, eller först ligga vanligt och sedan kommendera ner hakan? Under våren har jag i alla fall bestämt mig för att hon ska ha hakan i backen, och nu ville jag se hur långt vi kommit i den träningen. Ett problem har varit att hon gärna lägger ner hakan över ena frambenet först, men att hon sedan flyttar hakan när jag går, så jag har försökt vara konsekvent i att hon redan från början lägger ner hakan mellan sina framben. Vid nedläggandet på tävlingen visade det sig ha gett resultat, och hakan låg fint rakt fram. Fyra minuter är lång tid, men tillslut blev vi tillbakaropade, och till min glädje låg hon fortfarande med hakan så som jag lämnat henne!   Jubel i min mage är en bra beskrivning på hur jag kände när jag såg henne, och även här belönades vi med en 10:a!


Seda var det bara att lämna planen, belöna och ladda om. Nu kändes hon lite mer på G, och vi kunde förbereda bra. Kom dock på dagen efter att jag glömde en detalj i vår förberedelse, koncentrationsövningen! Korkade jag, måste jag minnas till nästa gång!


FF kändes hyfsat, hon hade en hel del blicksläpp, men positionen och aktivitetsnivån var bra. Några sneda sättanden, men annars okej. Gå-runt-rutan kändes riktigt bra, hon var aktiv hela tiden, och gjorde bra skiften. Eftersom hon stod på sättandet i Värnamo, och har haft en tendens att göra så på sistone, var jag lite nervös för det skiftet, men hon gjorde som hon skulle. Inkallningen var okej, inte toppfart, men jämnt på alla sträckor. Något sent ställande, och lite långsamt läggande, men okej. Rutan missade vi också i Värnamo, så även den skapade lite nervositet hos mig. Dessutom var jag osäker på om hon sett rutan när jag förberedde henne för momentet. Men hon sprang bra ut till konen, och sedan hade hon full koll på rutan. Det fanns inga tendenser till att stanna grunt, eller att stanna själv, eller att lägga sig innan kommando, utan hon gjorde allt som hon skulle, härligt!


Sedan var det dir appen. Långsam galopp ut till konen, och jag ställde henne en aning tidigt då jag var rädd att hon skulle stanna själv. När jag sedan skickade henne hade hon mittenapporten i blickfånget, och det var kört. Jag kunde inte stoppa henne och nollan var ett faktum. Därefter följde vittringen, och även här blev det noll, då hon valde fel pinne. Efter det kom hopp-apporten, och förutom en något orolig start (hon var på väg att tjuva) var den bra. Sist ut var så fjärren, och när jag såg att första skiftet var sitt dalade modet. Hon låste sig som hon gjort på träning, och under hela momentet fick jag henne bara till två olika skiften. Dessa var dock riktigt snygga  


Hur som helst var jag ganska nöjd med vår tävling. Det fanns en hel del guldkorn att ta vara på, och annat som jag fick med mig att jobba med till nästa tävling. Jag vill också tacka alla fina människor som kom för att heja på oss (Lotta, Sandra, Camilla bland andra)! Ni är underbara!  


På lördagen träffade vi Camilla och Tista på Haninge BK, och vi jobba på de moment som vi nollade dagen innan. I dir appen utmanade vi Nike genom att låta mittenapporten vara synlig, medan de yttre gömdes i högt gräs. Till en början gick hon på mitten, men sedan fick hon in sina fina bågar som hon haft tidigare. Vi behöver jobba på det här, helt enkelt. Vittringen gick utan problem, så vi länkade den med hopp-apporten, även då utan problem. Sedan avslutade vi med fjärren där jag gick ut på riktigt långt avstånd, ca 18-19 meter. Någon gång fick jag ge dubbelkommando, men de flesta gånger följde hon mina instruktioner utan tvekan. Överträning blir viktigt här, tror jag.


På kvällen ringde Hanne uppföderskan och berättade att det eventuellt fötts en foxröd tik i Hayleys kull! Ville jag ha den? Oj, vad svårt det blev! Jag hade inte tänkt mig en valp nu till sommaren, men ju mer jag tänkte på det desto mer sugen blev jag  ! Några timmar senare hörde jag åter av Hanne, som då talade om att den inte var foxröd, men djupt gul. Ville jag ändå ha henne? Efter mycket funderande, resonerande, planerande och grubblande har jag nu bestämt mig för att det nog blir en gul syster till den vackra svarta!  Valp i sommar, alltså! Oj, oj, oj! Jag återkommer med mer information senare 


Nu är vi trötta, men nöjda efter en händelserik helg, och sängen kallar. Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 25 april 2011 19:18

Påsklovets sista dag spenderades på allra bästa sätt i bästa sällskap! Vid tio mötte vi Sandra och Lotta för ett apporteringspass. Nike och Jade fick börja, och vi startade med enkelmarkeringar. Nike har börjat slarva, håller inte fokuset på nedslagsplatsen, utan springer ut och börjar leta lite på måfå känns det som. Den här gången följde hon ungefär samma mönster; hon ser ut att ha koll på kast och nedslag, springer ut med bra tempus och fokus, men viker av mot kastaren innan hon kommer fram. Sedan söker hon av området. Jag vill att hon ska minnas nedslagsplatsen bättre, så det jobbade vi på. Om hon inte jobbade bra kallade jag in henne, och så fick Sandra kasta om. Lite bättre blev det, men jag var inte helt nöjd. Jade fick också prova på några enkla markeringar, och jobbade fint. Hon fick även göra ett litet sök, och på första skicket jobbade hon riktigt bra. Sedan blev hon trött, och vi avslutade där. Med lite träning kommer hon nog bli riktigt bra!


Jade efter lyckat sök!  


Efter lite paus i skuggan skickade Lotta och jag Keiko och Nike på ett stort sök. Nike tog in åtta dummies, och här jobbade hon toppenbra! Systematiskt, fokuserat med bra fart. Som avslutning ville jag göra ytterligare ett par markeringar, och sedan belöna med maten. Vi fick göra om ett par gånger då samma mönster som tidigare upprepade sig, men det sista skicket tog hon rakt på utan att vika av eller springa förbi, lycka!   


Dagen var varm, och Lotta och jag begav oss efter lite proviantering till ett litet avlägset skogsparti där hundarna fick springa runt medan vi smaskade i oss varsin grekisk sallad. Lunch i det gröna smakar extra gott!  

Hundarna njöt av att få strosa omkring, bara få vara. Flera timmar satt vi där och pratade, fotade, åt och bara tog det lugnt.


               



När klockan började närma sig fyraslaget åkte vi till hundsimmet. Jag ville se hur det såg ut nu, efter ombyggnation och ommålning. Lotta skulle simma sina fyrfotingar, och efter ett samtal till Camilla bestämde vi oss för att se vad mina bedlingtooner skulle säga om att få simma lite. Ingen av dem har simmat tidigare, inte ens ute i sjön. Hertha går så långt att hon nästan lättar från bottnen, men Dina går max ut till vattnet når magen. Vi började med Dina eftersom vi trodde att hon skulle bli svårast. Men redan efter någon minut kunde vi se att hon simmade riktigt bra, och vi kunde koppla bort båda linorna. Inget klättrande på kanter, och svansen viftades till och med på där i vattnet! En riktig talang, helt enkelt! (I alla fall i mina ögon  )


   


Så blev det Herthas tur. Hon var inte lika nöjd med situationen, och ville helst kravla sig upp på kanten. Efter lite träning i linor kunde vi dock släppa även henne, och hon simmade till sist ganska bra. Vi kunde se att hon inte arbetade så bra med höger bakben, så det får vi  jobba på. Det kan också ha bidragit till att hon inte låg lika bra i vattnet som Dina. Hon blev därför också trött fortare, och då tappade hon rytmen igen, så hon fick komma upp. Jag bestämde mig där och då att även bedlingtoonerna ska få simma, och jag ska se om vi kan skaffa årskort till alla hundarna. 


   



Till slut var det Keiko och Siris tur, och till skillnad från Nike slängde sig Siri i bassängen!


       


Nu börjar dagen gå mot sitt slut, liksom påsklovet. Vi har njutit i fulla drag av ledigheten, och nu orkar vi nog med veckorna fram till sommarlovet.  


Ha det gott!

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards