Årets midsommarafton bjuder på fantastiskt väder, strålande sol och drygt 20 grader. Igår var himlen alldeles blå utan minsta molntuss, idag har några bulliga vita moln visat sig, men hållit sig undan för det mesta.

Innan den obligatoriska midsommarlunchen tog jag med hundarna till sjön så att de skulle få svalka av sig och Nike kunde simträna en del. Hertha älskar vattnet nästan lika mycket som Nike, fast på ett annat sätt. Hon går ut så långt hon kan utan att tappa fotfästet, och sedan går hon runt där och njuter. Nike vill ju simma, helst så mycket och så fort som möjligt. Dina var inte särskilt intresserad av vattnet idag, utan strosade mest runt på land.

När vi kom hem efter lunchen/middagen tog jag med Nike ut på ett träningspass. Vi tränade konskick, den här gången använde jag en blå plastskål som kon. Jag har ett tag tyckt att just denna träning fastnat lite i utveckling, vi har liksom inte kommit någon vart. Hon springer ut mot "konen", och stannar straxt innan den, eller möjligvis bredvid den. Jag har inte lyckats få en runt konen. Men idag hände mycket! Jag började på lite kortare avstånd, kanske fem meter. Och på kommando sprang Nike ut OCH FÖRBI konen! Klang och jubel, hejdundrande belöningsrop och bollkastning framåt! Nästa skick stannade hon där hon gjort tidigare, men verkade fundersam. Jag felade och skickade igen, och denna gång sprang hon ut, förbi och kom bakom konen, nästan på väg runt! Stor belöning återigen! Nästföljande skick såg likadana ut, och det kändes som vi utvecklades igen. De sista två skicken rundade hon faktiskt konen nästan helt, och jag belönade mot mig med maten. Kanske, kanske börjar det lossna. Det jag tror att Anne kan ha något att säga om detaljer är att Nike rundar konen från höger, istället för från vänster, om det nu spelar någon roll. Det har bara blivit så, men jag hoppas vi bli "godkända" ändå. Lägret börjar om fem dagar, och det ska bli så kul! Enligt väderprognoser ska det bli riktigt varmt under onsdagen och torsdagen, men mycket kan hända på ett par dagar.

Igår var jag med Nike på vattenapporteringsträning med Lotta och hennes två hundar Keiko och Siri. Siri passivitetstränades, så hon fick bara se på, mycket orättvist tyckte hon själv. Det svåraste att träna ensam i jaktträningen är markeringar, så detta tog jag vara på att jobba med då Lotta fanns till hands. Först fick Nike ta tre enkelmarkeringar bland näckrosor, och dessa var inga problem. Sedan fick Nike vila, medan keiko fick göra samma sak. Efter det kastade Lotta en dubbelmarkering, ungefär på samma ställe. Den första dummien tog Nike utan problem. Den andra dummien flöt iväg under tiden, och hamnade ganska nära land, nästan bakom en krök. Först simmade Nike förbi den, och började söka för långt bort. Inte lyssnade hon på mitt stopptecken heller, men snart simmade hon tillbaka åt rätt håll, och då hon närmade sig blåste jag närsökssignal. Den tror jag att hon har lite koll på vad den betyder, och hon sökte rätt på dummien. Duktig hund! Efter ytterligare vila, en ganska lång sådan, la jag ut två dirigeringar där markeringarna tidigar varit. Nike har haft lite svårt att simma ut en längre strecka på rak linje, så det var ett bra tillfälle att skicka henne till en plats hon nyss varit på, det ger gratis dragningskraft kan man säga. Ingen av dessa dirigeringar skapade några problem, utan hon simmade rakt ut mot dem. Jag var jättenöjd med den träningen, den gav både mig och Nike självförtroende tror jag.

VM i lydnad pågår för fullt, men det är svårt att hitta uppdateringar om läget. Sofia med Tia har gått idag, och jag är så nyfiken på deras resultat!

Just nu njuter hundarna efter en härlig dag, som avslutades med varsin torkad lammstrupe. Mums för hundgommen!

Ha det gott!