Det droppar från alla tak och rinner längs bergväggar, våren är kanske äntligen på gång! Det är knappt man kommer ihåg hur det är att träna på plan mark, utan att halka eller snubbla i snö. Men man fortsätter enträget, eftersom man är en hund- och träningsnörd.

Igår var sista tillfället på fortsättningskursen i Optimal träning för Anne. Vi hade mycket teori med fokus på den fysiska träningen; hur ska man träna sin hunds fysiska prestationsförmåga, hur lägger man upp den långsiktiga träningen för att förbättra kondition, explosivitet, uthållighet, vad ska man fokusera på. Intressant, men svårt. Många givande diskussioner blev det också.

Lite praktisk träning blev det dock, ett moment skulle vi visa upp, och även ge respons på andras. Sedan gick vi igenom varje ekipage och gav tips och idéer på hur man ska komma vidare. Jag valde FF eftersom det är ett svårt moment för mig. Det känns lite som att vi har fastnat och inte kommer vidare. Det beror också på att jag måste ha gensvar från en träningskompis eftersom det är svårt för mig att se Nikes lilla, lilla snehet. Jag fick en del tips, men det som gav mest var faktiskt tips till andra. I bilen på väg hem satt jag och funderade. Efter ett promenad och hämtning av de två luddisarna åkte jag till klubben för att testa lite nya tankar. Jag har inte använt mig av boll som belöning i fria följet på länge, eftersom Nike tidigare har gått upp sig för mycket i attityd och tappat position och rakhet. Men för att få bort de små blicksläpp som hon har, och som jag så klumpigt släppt igenom, måste jag ju ha den allra roligaste, mest spännade belöning hon kan tänka sig. Och det är boll  ! Jag var nyfiken på om kontakten skulle bli bättre, och om positionen, som ändå inte är helt bra, skulle bli sämre. Först blev hon mycket riktigt hög i attityden, svansen uppåt och tungan flämtande. Jag bröt med "tokigt, tokigt" samtidigt som jag själv bollade med bollen när hon släppte kontakten, och när hon tappade position sa jag "lugn" och strök med handen längs hennes haka och hals. På bara ett par minuter hade hon bättre kontakt, en mer fokuserad gång som i alla fall kändes rakare, och gick i bättre position! Kan det vara bollen som är svaret? Jag ska med spänning köra ett pass idag, sedan återkommer jag med ytterligare tankar.

På återseende!