lydnadshundar

Alla inlägg under januari 2010

Av Jenny Eriksson - 4 januari 2010 18:37

Att rotfylla en tand är något jag inte kan rekommendera! Var idag hos tandläkaren för att fortsätta rensa och fylla alla rötter i den tand som tandtrollen tagit över. Det jobbigaste är inte ilningarna, utan att behöva gapa så stort så länge. Mina stackars käkar är klena  !


Efter rotfyllningen mötte min syster upp mig på mottagningen, och sedan åkte vi iväg till Farsta Centrum för den årliga efter-jul-shoppingen. Min ekonomi är ju inte den allra bästa just nu, men lite ville jag ändå unna mig. Så det blev ett par jättebilliga jeans, en tröja och lite annat smått och gott. Till Nike köpte jag ett mjukisdjur i form av en åsna, och den plockade hon direkt ur påsen när jag kom hem. Eftersom vi inte kan jobba så mycket får hon leka med sina älskade gosedjur utan att hon först förtjänat dem. Jag tror både hon och jag skulle bli tokiga annars...


Jag har börjat en egen rehabilitering med Nike. En gång om dagen får hon gå på promenad med viktmanschetter runt fram- och bakbenen. Hon bär en liten vikt under 5-7 minuter, men i morgon ska jag utöka tiden ett par minuter. Detta lägger ingen tyngd på bäckenet, men tvingar Nike att jobba aktivt med benet. Hon har inte visat några tecken på att hon har ont nu när hon inte går på smärtlindring längre, och det känns skönt. Jag ska också mäta omkretsen runt hennes båda bakben för att se om det är någon skillnad mellan dem, och därmed om hon har tappat mycket av musklerna i höger ben. Det är också bra att kunna jämföra med sedan när vi börjar simträna, för att se hur snabbt hon bygger upp dem igen.


Ont i benet? Jag? Det har jag aldrig märkt...  


Ha det gott!

Av Jenny Eriksson - 3 januari 2010 09:00

Vi är just hemkomna från nyårsfirande hos vår uppfödare. Som vanligt var det god mat och trevligt umgänge. Tack Hanne!


Till min glädje och hundarnas förtret fick vi träffa nya valpen, en minibullterrier kallad Bacon. Hon är otroligt söt, och som valpar ska vara, nyfiken och påträngande. Hertha gillar inte valpar över lag, och denna påfrestande lilla rakbladsvassa typ var ingen favorit! Rebecca, om ett par år finns det nog en valp med din adress runt halsen  !

Lilla Bacon gillar att posera, och trivs framför kaminen!


Dagen innan nyårsaton tog vi en promenad runt nejderna. Stackars Nike fick inte följa med, utan väntade på oss hemma i huset. Vi tog en tur ut på isen, som höll för oss alla.

Alla hundarna rusade omkring på den hala isen!


Även Dina övergav sina principer och lekte glatt! 


     

Hertha


Dina poserar.

  

På nyårsafton åkte vi över till Anna-Lena som har en halvsyster till Nike, en tik från Space' första kull. Under hösten har de lyckats ta jaktchampionatet, en stor prestation! De är dessutom ett förstapris från ett lydnadschampionat!

Tanken från början var att vi alla skulle träna lite tillsammans, men Nikes skada gjorde att hon bara fick vara med och titta på medan mamma och syrrorna, Hayley var också med, fick jobba. Otroligt orättvist tyckte Nike, som gärna hade gett sig in i jobbet. Hon fick dock göra ett närsök, och då passade hon på att dra ett par repor. Som tur var syntes ingen haltning efteråt. Vi kunde i alla fall visa upp lite fritt följ.

Space (eller Scilla...?) på ingång!


Familjeporträtt; storasyster Scilla, mamma Space, lillasyster Hayley och Nike.


Igår packade vi in oss i vår lilla bil för färd hemåt. När vi kom till Jönköping började utspruten för spolarvätskan att krångla. Efter ett par sprut på rutan frös de ihop, och vi fick åka in på macken för att få frosta av dem. Sedan fungerade de en liten stund, innan de frös igen. Eftersom det var mycket trafik, och man saltade vägarna, blev vindrutan mycket smutsig väldigt snabbt, och vi fick stanna ofta. Tillslut gav sprutarna upp helt. När vi närmade oss Stockholm blev vägen torrare, men hela resan tog nästan tre timmar längre än den brukar. Både hundarna och jag stapplade in i vår lägenhet, och efter lite mat i magen sov vi gott!


Jag har bokat in simning för Nike hos Camilla på Haninge Hundhälsa i slutet av januari. Under drygt en vecka ska hon få simma tre gånger, så att Camilla kan se hur hon rör sig och vad vi ska planera för hennes rehabilitering. Sedan tänkte jag köpa ett tio-gångerskort där man kan simma sin hund själv, för att bygga upp hennes muskler. Jag håller tummarna för att det ska gå bra.

De senaste dagarna har jag minskat på hennes smärtlindring, och från idag får hon ingen alls. Vi får se om det gör någon skillnad.


Tiden går fort, och snart har det gått en hel månad sendan olyckan. 6 veckor känns som en magisk gräns, så snart kanske vi kan vara tillbaka i träningsform igen. Lite fritt följ, platsliggning och sittande i grupp kan vi redan nu börja jobba med, dessutom de moment som vi behöver jobba en hel del med...


Nu väntar te och soffmys!


Skapa flashcards