Utanför fönstret fortsätter snön att falla. När hade vi senast en vit jul? Här inne myser vi i soffan med te och gamla TV-serier. Nord och syd visas just nu på trean, en riktig nostalgitripp för en 70-talist som jag!

Nike har blivit en knähund! Även innan olyckan var hon den som mest ville sitta nära, och nästan ligga i knäet. Nu kryper hon så nära hon kan, helst ska huvudet ligga i mitt knä. På natten lägger hon sitt huvud intill mitt, ibland till och med på mitt. Kanske är det en följd av de dagar och nätter hon befann sig på djurkliniken. Annars har hon inte visat några tecken på personlighetsförändring, något jag var en aning orolig för i början. Nikes personlighet är fantastisk, och jag vill ha kvar vartenda liten del av den.

Just nu kliar det i fingrarna för att få börja träna igen! Vi har redan börjat lite smått, inför maten tränar vi fjärren, så som vi gjorde innan olyckan. Snart tror jag också att vi kan börja med fria följet, det är inte så påfrestande för hennes skada. Vi längtar båda två!  

En liten power-nap i soffan!

Ingen kan njuta av en tupplur som Hertha  !

Ikväll ska jag hem till mor och far, om jag lyckas gräva ut min bil ur snödrivorna!

Ha det gott!