Idag har jag suttit som klistrad framför tv:n och följt Sarah Sjöströms underbara simningar på VM i Rom. Först slår hon till med svenskt rekord och mästerskapsrekord i försökssimningarna, och sedan världsrekord i semifinalen! Var ska detta sluta? Stoltheten bubblar i mig, hur fånigt det än låter. Sarah gick i våras ut den nia som jag undervisade i svenska och engelska, och vi på skolan har sedan hon gick i sexan följt hennes kometkarriär. Det är så härligt att se den spontanitet och glädje hon utstrålar, men samtidigt mognad och mentala styrka. I morgon ska jag hålla alla tummar för att hon får lägga ett VM-guld till meriterna. Heja Sarah!!